Första året som egenföretagare

Små steg mot stora mål

 

När allt bara känns jobbigt 29 April, 2008

Sparat under: Motgångar — emilia @ 17:53

Att vara egen företagare är inte bara en dans på rosor även om man brinner för det man gör. Att jag startade eget berodde delvis på att jag inte ville vara beroende av andra, men hur man än gör är man på gott och ont på sätt och vis alltid beroende av andra.

Det som varit jobbigt det senaste (och som gjort att jag t.ex. inte haft någon större lust att blogga) är att mina planer på ny och större lokal inte riktigt gått som jag önskat. Allt drar ut på tiden och det känns som om jag gått på tomgång i över en månad. Att ha en lokal på gång och inte veta hur det blir är tortyr, speciellt som det egentligen är den enda lediga lokalen i området jag kan tänka mig. Dessutom har min låneansökan dragit ut fruktansvärt på tiden för att den fastnat i ett uppenbarligen tungrott system.

Jag är en sådan där “allt-eller-inget-person” som gärna satsar helhjärtat på projekt jag tror på, så att stå och sväva utan att saker och ting går framåt är inte direkt så motiverande och inspirerande! Motvind kommer man förmodligen alltid ha, så det är inte det att jag naivt tror att allt alltid kommer gå min väg, men ibland… Ja, jag bara känner mig så trött på allt just nu.

Fast det är inte hela sanningen. Jag har MYCKET att vara glad och tacksam över och borde kanske fokusera mer på det som är positivt (vilket jag annars alltid försöker göra), men den senaste månaden har gått riktigt sakta p.g.a. omständigheter som jag inte kan rå över. Ville bara säga det. Och kanske kan det vara till tröst för andra som kämpar på och ibland tycker att “snart är det väl min tur”.

Efter regn kommer solsken, och solens värme och ljus efter vår långa vinter har verkligen gjort gott under de senaste dagarna. Vårt plommonträd har idag slagit ut i blom och flera andra tecken på sommar avlöser varandra. Så snart hoppas jag också på att mitt företag kan blomma. “Visst gör det ont när knoppar brister…”

 
 

Samarbete med Affirmera Mera 13 Mars, 2008

Sparat under: Nätverkande — emilia @ 10:01

Har inlett ett samarbete med en jättetrevlig tjej som heter Karin. Vi träffades hastigt på Konserthuset i Göteborg i höstas i samband med att vi båda var utställare där under ett event. Ganska snart efter det hörde Karin av sig och vi bestämde oss för ett litet samarbete genom att kombinera våra idéer.

Under vintern har vi mailat fram och tillbaka och även träffats över fika, och har nu kommit så långt att vi snart ska lansera en gemensam produkt tillsammans under namnet ”Personliga affirmationer”. Jättespännande! På Karins hemsida www.affirmeramera.se kommer man snart kunna beställa sin egen handgjorda personliga affirmation.

Det här med affirmationer är ett väldigt enkelt, trevligt och bra sätt att höja sin livskvalitet. Läs gärna mer på Karins hemsida och håll utkik efter möjligheten att beställa din egen unika affirmation.

 
 

Scrapmaraton 09 Mars, 2008

Sparat under: Hänt i veckan — emilia @ 21:43

Vrålkul eller superjobbigt att sitta och papperspyssla 12 timmar i sträck? Ja, det beror väl på vem man frågar. Igår arrangerade Pappersakademin ett scrapmaraton. För den som inte är invigd betyder det helt enkelt att ett gäng pysselsugna personer träffas och scrappar (gör vackra fotosidor) en hel dag från morgon till kväll.

Det var inte första gången jag ordnade ett liknande event och precis som tidigare var tillställningen mycket populär. Deltagarna gjorde många fina fotosidor och alla kände sig med rätta stolta, nöjda och glada. När man själv är arrangör hinner man inte med att pyssla, men det är faktiskt jätteroligt att serva med mat, ordna små tävlingar, gå runt och hjälpa, fotografera, intervjua m.m.

Har nyligen registrerat www.scrapmaraton.se och kommer inom en snar framtid att lägga ut en massa kul foton och annat från den senaste scrapmaran. Nästa scrapmaraton blir lördagen den 26 april och jag ser redan fram emot det!

 
 

Snacka om orutinerad! 02 Mars, 2008

Sparat under: Pinsamheter — emilia @ 13:50

Den som har varit i Pappersakademins lokaler vet att de ligger…ja, inte precis i skyltläge om man säger så. Jag har fått låna lokal av en god vän och delar även ett rum med henne samt en korridorsnutt och kök med andra företag. Sedan jag startat Pappersakademin har det hänt en del smått pinsamma saker som på sitt sätt ändå är ganska roliga. En episod som hände i höstas, när jag precis öppnat min butik, och som jag säkert full i skratt kommer berätta för barnbarnen är följande:

Det var på eftermiddagen, första dagen jag hade butiken öppen. Reklam hade vi egentligen inte gjort speciellt mycket, mer än för vänner och bekanta. Jag satt där inne bakom disken, smått osynlig, och filosoferade. Plötsligt hör jag hur en dörr stängs och en nyckel vrids om. Oj då, tänkte jag, såg inte hon i kontoret bredvid att jag var kvar?!? Tydligen inte, utan hon trodde att det inte var någon där inne och låste vår del av korridoren för säkerhets skull.

Jag gick ut för att låsa upp dörren igen, men hur jag än försökte så fungerade inte nyckeln inifrån. Ingen större fara, tänkte jag och knackade på dörren och hoppades att någon annan skulle höra och komma och hjälpa mig. Men inte ett ljud. Jag knackade hårdare och ropade väl också något, men ingen kom. Tydligen hade alla bestämt sig för att gå hem tidigt idag. Jag kom då på att jag faktiskt kunde ringa till min man. Som tur var skulle det gå att kasta ut nyckeln genom fönstret och så skulle han kunna låsa upp utifrån. Precis när jag tänkt denna tanke hör jag hur det ringer på ytterdörren (som alltid är låst). Det måste vara en kund till mig!!! Äntligen! MEN – jag är ju inlåst – hur ska jag kunna öppna? Just då hör jag hur ytterdörren öppnas och någon frågar efter Pappersakademin. Vilken tur, någon i huset kom precis och kunde släppa in min kund.

Ganska snart hör jag en osäker knackning på dörren - och vad ska man göra! Jag halvropar ”Hallå!” och får ett hallå tillbaka. Kan det bli mer pinsamt! Jag är så full i skratt så jag nästan inte kan prata, och vad säger man egentligen… Till slut får jag klämt fram ett ”Vem är det?” och SOM TUR ÄR visar det sig att det är en tidigare kollega till mig. Jag skickar nyckeln till henne under dörren och hon låser upp. Vi båda gapskrattar åt situationen och konstaterar att det var ganska bra att vi redan var bekanta sedan tidigare. Annars hade nog första intrycket av mig blivit rätt så komiskt. En något orutinerad företagare som blir inlåst i sin butik första dagen på nya karriären! Ja, ja - alltid lär man sig något varje dag, även om det ibland blir den lite mer pinsamma vägen.

 
 

Lyckad dag 27 Februari, 2008

Sparat under: Hänt i veckan — emilia @ 22:39

Igår var en jättebra dag för mig kändes det som. Flera bra saker på rad gjorde att jag blev väldigt motiverad att ta nya tag och fortsätta med saker jag påbörjat.

Tidigt på morgonen var jag på ”Speed Networking” som anordnades av Elwira, en mötesplats för kvinnliga företagare. Det var första gången för dem att hålla i denna slags aktivitet och den gick ut på att skapa 10 nya affärskontakter på en timme. Jag var ditbjuden av Carina Sundqvist, en otroligt energisk och inspirerande bekant (som jag första gången träffade för knappt ett år sedan i samband med Innovation Race - en tävling i affärsidéer). Det var spännande med ”Speed Networking” och intressant att få lyssna på och byta visitkort med tio personer samt berätta om min egen verksamhet. Några bra kontakter fick jag som säkert kommer leda till ett och annat samarbete i framtiden.

Sedan var det dags att träffa min mentor, John Goldbach. Förra hösten blev jag, tillsammans med 25 andra unga driftiga personer, antagen till ett mentorprogram genom MiG (Marknadsföreningen i Göteborg - en nätverksförening) och är väldigt tacksam för detta. Var tredje vecka träffas jag och John för att samtala om min verksamhet, mina mål och mina visioner. Det är otroligt givande att ha en erfaren affärsman att bolla idéer med.

Innan jag åkte hem passade jag på att ta en liten runda i några pysselbutiker i stan för att få lite inspiration. Väl hemma fick jag gjort massor. Designade bl.a. några affirmationskort (ska berätta mer om detta i ett kommande blogg-inlägg) och sedan jobbade jag och min man med marknadsföring, vilket också kändes väldigt bra. Vi gjorde två varianter av ett säljbrev som vi i slutet på veckan ska skicka ut till skolor i Göteborgsregionen samt bibliotek och andra kulturinrättningar (se exempel på http://www.pappersakademin.se/kultur2008.pdf). Vi erbjuder kurser inom kreativ papperskonst samt en inspirerande utställning som vi tidigare haft bl.a. på Stadsbiblioteket i Göteborg. Några bilder från denna finns på http://www.pappersakademin.se/Stadsbiblioteket.html.

 
 

Beautiful Business 20 Februari, 2008

Sparat under: Hänt i veckan — emilia @ 22:15

Vilka fantastiska kvinnor! Det är ungefär vad man kan säga efter att ha sett finalen av Beautiful Business Award 2008. Tio målmedvetna, ambitiösa, coola och roliga finalister presenterades. Under ett genomlyckat arrangemang korades till slut årets vinnare, grundarna av Lingon & Blåbär. Kvällen bjöd också på paneldebatt, mat och dryck, livemusik och mingel. Speciellt inspirerande var också entreprenörerna bakom GRANIT, ett tillväxtföretag med hjärtat på rätta stället.

Det finns många anledningar till att man som företagare kan få träningsvärk i benen. Dagens anledning för mig är att jag igår promenerade närmare en mil i Stockholms innerstad i samband med prisutdelningen för Beautiful Business Award. Och varför i hela fridens namn gjorde jag det då? Jo, det var så här:

Min man och jag hade bokat tågbiljetter Göteborg-Stockholm t/r i god tid för att vara säkra på att kunna delta i eventet kring prisutdelningen. Tågresan gick smidigt och vi hade tittat ut på kartan hur vi skulle gå från Stockholm C till Parken. Vi t.o.m. tog en liten omväg via Riksdagshuset för extra sightseeing men det blev lite längre än vi hade tänkt oss – dessutom fick vi bråttom och fick halvspringa för att vi stannade så länge inne i en bokhandel. Eftersom vi inte hade någon större brådska efteråt promenerade vi sammanlagt ytterligare nästan tre timmar och hann se både det ena och det andra. Till slut hade jag så ont i benen att min man erbjöd sig att bära mig till centralen. Men jag avböjde och haltade vidare och träningsvärken sitter i även idag som ett ”skönt” minne.  

 
 

Inte precis som planerat 17 Februari, 2008

Sparat under: Hänt i veckan — emilia @ 20:39

Denna vecka har vi göteborgare haft sportlov. I vår familj betyder det att vi har gjort en liten semesterresa tillsammans, som brukligt varje år. För det mesta åker vi på en kryssning till Finland, och så blev det även i år. Barn är sådana att om de en gång har gjort något roligt så vill de gärna göra samma sak igen (och igen…). Men goda traditioner ska man så klart försöka hålla vid liv!

Vi hade i förväg planerat vår dag i Helsingfors och tänkt att vi skulle besöka olika sevärdheter i centrum. Döm om vår förvåning när vi går av båten och den förste vi ser i terminalen är min gamle morbror, Pentti, som vi inte träffat på många år. Vår kontakt består huvudsakligen i att vi skickar julkort varje år. Och varför skriver jag om detta i denna blogg, kanske någon undrar.

Jo, i mitt förra inlägg skrev jag om hur mina föräldrar inte var speciellt glada när de fick reda på att jag skulle starta eget eftersom de tycker (eller i alla fall tyckte) att man bör ha ett tryggt jobb, helst inom stat eller kommun. Entreprenörsandan har alltså lyst med sin frånvaro under min uppväxt. Pentti däremot, är entreprenören i vår släkt, och min mamma hade berättat om mitt företag för honom och att vi skulle komma till Finland. Han nappade på detta och överraskade oss med att dyka upp.

Så det blev att vi var tillsammans med honom hela dagen, inte precis vad vi planerat, men roligare så här, och vi fick sett betydligt mer av museum och annat än om vi bara hade promenerat runt själva. Bl.a. hade han läst in sig lite på vår hemsida vad gäller scrapbooking och körde oss till Finlands största pysselgrossist där han bestämt möte med ägarinnan. Det var väldigt spännande att titta runt och få en liten pratstund med den något stressade ägarinnan (hon hade precis varit på pappersmässa i Frankfurt och skulle dagen efter på en annan mässa i England). Pentti tyckte att vi skulle titta noga på allt och sedan utvidga vår verksamhet i Göteborg till att omfatta grossistförsäljning (lättare sagt än gjort…).

Jag var också imponerad av det stora nätverket som Pentti har. Under sitt liv har han lärt känna MÅNGA olika personer, och sysselsättning har han aldrig saknat. Än idag driver han eget inom byggbranschen med sin son. Det var mycket givande och inspirerande att få umgås en hel dag med denne närmare 80-årige man, tyckte både jag och resten av familjen. Och kanske kommer vi också ha lite mer kontakt med honom framöver.

 
 

Äntligen! 13 Februari, 2008

Sparat under: Allt & inget — emilia @ 0:31

I ett halvår har jag tänkt att det skulle vara SÅÅÅ roligt och bra om jag kunde dokumentera olika händelser och tankar jag har och får som egenföretagare. Och nu ÄNTLIGEN har jag fått till det genom att påbörja en blogg på Driftig.nu. Startade sep 2007 upp mitt första egna företag - Pappersakademin - efter att ha värkt på saken i flera år. Att ha eget är en dröm som jag haft länge, men eftersom vi inte direkt har haft den traditionen i familjen (mina föräldrar tycker att man helst ska ha ett tryggt jobb inom stat eller kommun) tog det mig tills jag blev en bit över 30 innan jag vågade satsa på min dröm.

Det har hänt många roliga och spännande saker, de flesta ganska oväntade, och jag hoppas med denna blogg kunna dela några av dessa med dem som kanske funderar på att starta eget eller bara tycker att det är givande att läsa om andra företagare.

Eftersom jag är grundskollärare i botten låg det nära till hands att starta ett företag inom utbildning. Kombinationen av detta och mitt största intresse blev ett företag som utbildar och inspirerar inom kreativ papperskonst. Scrapbooking, handgjorda kort, kalligrafi och roliga handstilar är några områden Pappersakademin erbjuder kurser inom. Förutom kurserna har jag också en liten butik där jag tillhandahåller material och verktyg för papperspyssel. Men mer om allt detta i kommande inlägg. Nu säger jag God natt! för klockan är snart ett. Men så blir det ibland. Idag fick jag ett mail om att en av mina leverantörer hade 15% på en del av sortimentet och då blev jag ju bara tvungen att beställa. Och klockan har inte direkt varit min vän ikväll…